SalmeneKapittel 148

Halleluja! Lovsyng Herren frå himmelen, lovsyng han i det høge!
הַ֥לְלוּ יָ֨הּ ׀ הַֽלְל֣וּ אֶת־יְ֭הוָה מִן־הַשָּׁמַ֑יִם הֽ͏ַ֝לְל֗וּהוּ בַּמְּרוֹמִֽים׃ ‬
Lovsyng han, alle hans englar, lovsyng han, alle hans hærar!
הֽ͏ַלְל֥וּהוּ כָל־מַלְאָכָ֑יו הַֽ֝לְל֗וּהוּ כָּל־*צבאו **צְבָאָֽיו׃ ‬
Lovsyng han, sol og måne, lovsyng han, alle lysande stjerner!
הַֽ֭לְלוּהוּ שֶׁ֣מֶשׁ וְיָרֵ֑חַ הַ֝לְל֗וּהוּ כָּל־כּ֥וֹכְבֵי אֽוֹר׃ ‬
Lovsyng han, de høgste himlar, og de vatn som er over himmelen!
הַֽ֭לְלוּהוּ שְׁמֵ֣י הַשָּׁמָ֑יִם וְ֝הַמַּ֗יִם אֲשֶׁ֤ר ׀ מֵעַ֬ל הַשָּׁמָֽיִם׃ ‬
Lat dei lovsynga Herrens namn, for han baud, og dei vart skapte.
יְֽ֭הַֽלְלוּ אֶת־שֵׁ֣ם יְהוָ֑ה כִּ֤י ה֭וּא צִוָּ֣ה וְנִבְרָֽאוּ׃ ‬
Han sette dei på plass for alltid og evig, han gav ei lov som ikkje kan brytast.
וַיַּעֲמִידֵ֣ם לָעַ֣ד לְעוֹלָ֑ם חָק־נָ֝תַ֗ן וְלֹ֣א יַעֲבֽוֹר׃ ‬
Lovsyng Herren frå jorda, de sjødyr og alle havdjup!
הַֽלְל֣וּ אֶת־יְ֭הוָה מִן־הָאָ֑רֶץ תַּ֝נִּינִ֗ים וְכָל־תְּהֹמֽוֹת׃ ‬
De eld og hagl, snø og skodde, de stormvind som gjer hans ord!
אֵ֣שׁ וּ֭בָרָד שֶׁ֣לֶג וְקִיט֑וֹר ר֥וּחַ סְ֝עָרָ֗ה עֹשָׂ֥ה דְבָרֽוֹ׃ ‬
De fjell og alle haugar, de frukttre og alle sedrar!
הֶהָרִ֥ים וְכָל־גְּבָע֑וֹת עֵ֥ץ פְּ֝רִ֗י וְכָל־אֲרָזִֽים׃ ‬
De ville dyr og alt feet, de krypdyr og fuglar med vengjer!
הַֽחַיָּ֥ה וְכָל־בְּהֵמָ֑ה רֶ֝֗מֶשׂ וְצִפּ֥וֹר כָּנָֽף׃ ‬
De kongar på jorda og alle folk, de fyrstar og alle domarar på jorda!
מַלְכֵי־אֶ֭רֶץ וְכָל־לְאֻמִּ֑ים שָׂ֝רִ֗ים וְכָל־שֹׁ֥פְטֵי אָֽרֶץ׃ ‬
De unge menn og kvinner, de gamle saman med dei unge!
בַּחוּרִ֥ים וְגַם־בְּתוּל֑וֹת זְ֝קֵנִ֗ים עִם־נְעָרֽ͏ִים׃ ‬
Lat dei lovsynga Herrens namn, for berre hans namn er opphøgd, hans herlegdom er over jord og himmel.
יְהַלְל֤וּ ׀ אֶת־שֵׁ֬ם יְהוָ֗ה כִּֽי־נִשְׂגָּ֣ב שְׁמ֣וֹ לְבַדּ֑וֹ ה֝וֹד֗וֹ עַל־אֶ֥רֶץ וְשָׁמָֽיִם׃ ‬
Han har reist eit horn for sitt folk, ei ære for alle sine trufaste, for Israels born, det folket som er nær han. Halleluja!
וַיָּ֤רֶם קֶ֨רֶן ׀ לְעַמּ֡וֹ תְּהִלָּ֤ה לְֽכָל־חֲסִידָ֗יו לִבְנֵ֣י יִ֭שְׂרָאֵל עַֽם־קְרֹב֗וֹ הַֽלְלוּ־יָֽהּ׃ ‬