SalmeneKapittel 80

Til kormeisteren. Etter «Liljene». Eit vitnemål. Ein salme av Asaf.
לַמְנַצֵּ֥חַ אֶל־שֹׁשַׁנִּ֑ים עֵד֖וּת לְאָסָ֣ף מִזְמֽוֹר׃ ‬
Høyr oss, du Israels hyrding, du som leier Josef som ein flokk! Du som tronar over kjerubane, vis deg i glans!
רֹ֘עֵ֤ה יִשְׂרָאֵ֨ל ׀ הַאֲזִ֗ינָה נֹהֵ֣ג כַּצֹּ֣אן יוֹסֵ֑ף יֹשֵׁ֖ב הַכְּרוּבִ֣ים הוֹפִֽיעָה׃ ‬
Framfor Efraim, Benjamin og Manasse, vekk opp di kraft og kom oss til hjelp!
לִפְנֵ֤י אֶפְרַ֨יִם ׀ וּבִנְיָ֘מִ֤ן וּמְנַשֶּׁ֗ה עוֹרְרָ֥ה אֶת־גְּבֽוּרָתֶ֑ךָ וּלְכָ֖ה לִישֻׁעָ֣תָה לָּֽנוּ׃ ‬
Gud, reis oss opp att! Lat andletet ditt lysa, så vi kan bli frelste!
אֱלֹהִ֥ים הֲשִׁיבֵ֑נוּ וְהָאֵ֥ר פָּ֝נֶ֗יךָ וְנִוָּשֵֽׁעָה׃ ‬
Herre Gud Sebaot, kor lenge vil du rykkja av vreide mot bøna til folket ditt?
יְהוָ֣ה אֱלֹהִ֣ים צְבָא֑וֹת עַד־מָתַ֥י עָ֝שַׁ֗נְתָּ בִּתְפִלַּ֥ת עַמֶּֽךָ׃ ‬
Du har gjeve dei tårebrød å eta og tårer i rikeleg mål å drikka.
הֶ֭אֱכַלְתָּם לֶ֣חֶם דִּמְעָ֑ה וַ֝תַּשְׁקֵ֗מוֹ בִּדְמָע֥וֹת שָׁלִֽישׁ׃ ‬
Du gjer oss til stridsobjekt for grannane våre, og fiendane våre spottar oss.
תְּשִׂימֵ֣נוּ מָ֭דוֹן לִשְׁכֵנֵ֑ינוּ וְ֝אֹיְבֵ֗ינוּ יִלְעֲגוּ־לָֽמוֹ׃ ‬
Gud Sebaot, reis oss opp att! Lat andletet ditt lysa, så vi kan bli frelste!
אֱלֹהִ֣ים צְבָא֣וֹת הֲשִׁיבֵ֑נוּ וְהָאֵ֥ר פָּ֝נֶ֗יךָ וְנִוָּשֵֽׁעָה׃ ‬
Du tok eit vintre frå Egypt, du dreiv ut folkeslag og planta det.
גֶּ֭פֶן מִמִּצְרַ֣יִם תַּסִּ֑יעַ תְּגָרֵ֥שׁ גּ֝וֹיִ֗ם וַתִּטָּעֶֽהָ׃ ‬
Du rydda rom for det, det slo rot og fylte landet.
פִּנִּ֥יתָ לְפָנֶ֑יהָ וַתַּשְׁרֵ֥שׁ שָׁ֝רָשֶׁ֗יהָ וַתְּמַלֵּא־אָֽרֶץ׃ ‬
Skuggen frå det dekte fjella, og greinene dekte dei mektige sedrane.
כָּסּ֣וּ הָרִ֣ים צִלָּ֑הּ וַ֝עֲנָפֶ֗יהָ אַֽרְזֵי־אֵֽל׃ ‬
Det strekte greinene sine til havet, og skota sine til elva.
תְּשַׁלַּ֣ח קְצִירֶ֣הָ עַד־יָ֑ם וְאֶל־נָ֝הָ֗ר יֽוֹנְקוֹתֶֽיהָ׃ ‬
Kvifor har du rive ned gjerda rundt det, så alle som fer framom, kan plukka av det?
לָ֭מָּה פָּרַ֣צְתָּ גְדֵרֶ֑יהָ וְ֝אָר֗וּהָ כָּל־עֹ֥בְרֵי דָֽרֶךְ׃ ‬
Villsvinet frå skogen gneg på det, og dyra på marka beiter det ned.
יְכַרְסְמֶ֣נָּֽה חֲזִ֣יר מִיָּ֑עַ‪[7]‬ר וְזִ֖יז שָׂדַ֣י יִרְעֶֽנָּה׃ ‬
Gud Sebaot, kom attende! Sjå ned frå himmelen og sjå til! Ta deg av dette vintreet!
אֱלֹהִ֣ים צְבָאוֹת֮ שֽׁ֫וּב־נָ֥א הַבֵּ֣ט מִשָּׁמַ֣יִם וּרְאֵ֑ה וּ֝פְקֹ֗ד גֶּ֣פֶן זֹֽאת׃ ‬
Vern den planten di høgre hand har planta, sonen som du har gjort sterk for deg!
וְ֭כַנָּה אֲשֶׁר־נָטְעָ֣ה יְמִינֶ֑ךָ וְעַל־בֵּ֝֗ן אִמַּ֥צְתָּה לָּֽךְ׃ ‬
Det er brent med eld, det er hogge ned. For trugsmålet frå ditt andlet går dei til grunne.
שְׂרֻפָ֣ה בָאֵ֣שׁ כְּסוּחָ֑ה מִגַּעֲרַ֖ת פָּנֶ֣יךָ יֹאבֵֽדוּ׃ ‬
Lat handa di vera over mannen ved di høgre hand, over menneskesonen du har gjort sterk for deg!
תְּֽהִי־יָ֭דְךָ עַל־אִ֣ישׁ יְמִינֶ֑ךָ עַל־בֶּן־אָ֝דָ֗ם אִמַּ֥צְתָּ לָּֽךְ׃ ‬
Då skal vi ikkje vika frå deg. Gjev oss liv, så skal vi påkalla namnet ditt!
וְלֹא־נָס֥וֹג מִמֶּ֑ךָּ תְּ֝חַיֵּ֗נוּ וּבְשִׁמְךָ֥ נִקְרָֽא׃ ‬
Herre Gud Sebaot, reis oss opp att! Lat andletet ditt lysa, så vi kan bli frelste!
יְה֘וָ֤ה אֱלֹהִ֣ים צְבָא֣וֹת הֲשִׁיבֵ֑נוּ הָאֵ֥ר פָּ֝נֶ֗יךָ וְנִוָּשֵֽׁעָה׃ ‬