SalmeneKapittel 83

Ein song. Ein salme av Asaf.
שִׁ֖יר מִזְמ֣וֹר לְאָסָֽף׃ ‬
Gud, ver ikkje stille! Ti ikkje og ver ikkje roleg, Gud!
אֱלֹהִ֥ים אַל־דֳּמִי־לָ֑ךְ אַל־תֶּחֱרַ֖שׁ וְאַל־תִּשְׁקֹ֣ט אֵֽל׃ ‬
For sjå, fiendane dine larmar, og dei som hatar deg, lyfter hovudet.
כִּֽי־הִנֵּ֣ה א֭וֹיְבֶיךָ יֶהֱמָי֑וּן וּ֝מְשַׂנְאֶ֗יךָ נָ֣שְׂאוּ רֹֽאשׁ׃ ‬
Mot folket ditt legg dei løynde planar, og dei rådslår mot dei du vernar.
עַֽל־עַ֭מְּךָ יַעֲרִ֣ימוּ ס֑וֹד וְ֝יִתְיָעֲצ֗וּ עַל־צְפוּנֶֽיךָ׃ ‬
Dei seier: «Kom, lat oss utsletta dei som folk, så namnet Israel aldri meir blir hugsa!»
אָמְר֗וּ לְ֭כוּ וְנַכְחִידֵ֣ם מִגּ֑וֹי וְלֹֽא־יִזָּכֵ֖ר שֵֽׁם־יִשְׂרָאֵ֣ל עֽוֹד׃ ‬
For med eitt hjarte rådslår dei saman, dei gjer ei pakt mot deg:
כִּ֤י נוֹעֲצ֣וּ לֵ֣ב יַחְדָּ֑ו עָ֝לֶ֗יךָ בְּרִ֣ית יִכְרֹֽתוּ׃ ‬
Telta til Edom og ismaelittane, Moab og hagarittane,
אָהֳלֵ֣י אֱ֭דוֹם וְיִשְׁמְעֵאלִ֗ים מוֹאָ֥ב וְהַגְרֽ͏ִים׃ ‬
Gebal, Ammon og Amalek, Filistea saman med dei som bur i Tyrus.
גְּבָ֣ל וְ֭עַמּוֹן וַעֲמָלֵ֑ק פְּ֝לֶ֗שֶׁת עִם־יֹ֥שְׁבֵי צֽוֹר׃ ‬
Også Assur har slutta seg til dei, dei har vorte ei arm for Lots born. Sela
גַּם־אַ֭שּׁוּר נִלְוָ֣ה עִמָּ֑ם הָ֤י֥וּ זְר֖וֹעַ לִבְנֵי־ל֣וֹט סֶֽלָה׃ ‬
Gjer med dei som med Midjan, som med Sisera, som med Jabin ved Kisjon-bekken.
עֲשֵֽׂה־לָהֶ֥ם כְּמִדְיָ֑ן כְּֽסִֽיסְרָ֥א כְ֝יָבִ֗ין בְּנַ֣חַל קִישֽׁוֹן׃ ‬
Dei vart utsletta ved En-Dor, dei vart til gjødsel for jorda.
נִשְׁמְד֥וּ בְֽעֵין־דֹּ֑אר הָ֥יוּ דֹ֝֗מֶן לָאֲדָמָֽה׃ ‬
Gjer med hovdingane deira som med Oreb og Se'eb, og med alle fyrstane deira som med Sebach og Salmunna.
שִׁיתֵ֣מוֹ נְ֭דִיבֵמוֹ כְּעֹרֵ֣ב וְכִזְאֵ֑ב וּֽכְזֶ֥בַח וּ֝כְצַלְמֻנָּ֗ע כָּל־נְסִיכֵֽמוֹ׃ ‬
Dei som sa: «Lat oss ta Guds beitemarker til eige for oss!»
אֲשֶׁ֣ר אָ֭מְרוּ נִ֣ירֲשָׁה לָּ֑נוּ אֵ֝֗ת נְא֣וֹת אֱלֹהִֽים׃ ‬
Min Gud, gjer dei som tisteldun, som agner for vinden.
אֱ‍ֽלֹהַ֗י שִׁיתֵ֥מוֹ כַגַּלְגַּ֑ל כְּ֝קַ֗שׁ לִפְנֵי־רֽוּחַ׃ ‬
Som eld som brenn ned skogen, som flammer som set fjella i brann,
כְּאֵ֥שׁ תִּבְעַר־יָ֑עַר וּ֝כְלֶהָבָ֗ה תְּלַהֵ֥ט הָרִֽים׃ ‬
slik skal du jaga dei med stormen din og skremma dei med uværet ditt.
כֵּ֭ן תִּרְדְּפֵ֣ם בְּסַעֲרֶ֑ךָ וּבְסוּפָתְךָ֥ תְבַהֲלֵֽם׃ ‬
Fyll andleta deira med skam, så dei må søkja namnet ditt, Herre!
מַלֵּ֣א פְנֵיהֶ֣ם קָל֑וֹן וִֽיבַקְשׁ֖וּ שִׁמְךָ֣ יְהוָֽה׃ ‬
Lat dei bli til skamme og redde for alltid, lat dei bli vanæra og gå til grunne.
יֵבֹ֖שׁוּ וְיִבָּהֲל֥וּ עֲדֵי־עַ֗ד וְֽיַחְפְּר֥וּ וְיֹאבֵֽדוּ׃ ‬
Lat dei kjenna at du åleine, du som ber namnet Herren, er Den Høgste over heile jorda.
וְֽיֵדְע֗וּ כִּֽי־אַתָּ֬ה שִׁמְךָ֣ יְהוָ֣ה לְבַדֶּ֑ךָ עֶ֝לְי֗וֹן עַל־כָּל־הָאָֽרֶץ׃ ‬