SalmeneKapittel 85

Til korleiaren. Ein salme av Korak-sønene.
לַמְנַצֵּ֬חַ ׀ לִבְנֵי־קֹ֬רַח מִזְמֽוֹר׃ ‬
Herre, du har hatt hugnad i landet ditt, du har vend lagnaden til Jakob.
רָצִ֣יתָ יְהוָ֣ה אַרְצֶ֑ךָ שַׁ֝֗בְתָּ *שבות **שְׁבִ֣ית יַעֲקֹֽב׃ ‬
Du har teke bort skulda til folket ditt, du har dekt over all synda deira. Sela
נָ֭שָׂאתָ עֲוֺ֣ן עַמֶּ֑ךָ כִּסִּ֖יתָ כָל־חַטָּאתָ֣ם סֶֽלָה׃ ‬
Du har drege tilbake all harmen din, du har vendt om frå din brennande vreide.
אָסַ֥פְתָּ כָל־עֶבְרָתֶ֑ךָ הֱ֝שִׁיב֗וֹתָ מֵחֲר֥וֹן אַפֶּֽךָ׃ ‬
Vend oss tilbake, Gud, vår frelsar, og lat harmen din mot oss ta ende.
שׁ֭וּבֵנוּ אֱלֹהֵ֣י יִשְׁעֵ֑נוּ וְהָפֵ֖ר כַּֽעַסְךָ֣ עִמָּֽנוּ׃ ‬
Vil du vera sint på oss for alltid? Vil du la vreiden din vara frå slekt til slekt?
הַלְעוֹלָ֥ם תֶּֽאֱנַף־בָּ֑נוּ תִּמְשֹׁ֥ךְ אַ֝פְּךָ֗ לְדֹ֣ר וָדֹֽר׃ ‬
Vil ikkje du venda om og gjera oss levande att, så folket ditt kan gleda seg i deg?
הֽ͏ֲלֹא־אַ֭תָּה תָּשׁ֣וּב תְּחַיֵּ֑נוּ וְ֝עַמְּךָ֗ יִשְׂמְחוּ־בָֽךְ׃ ‬
Herre, lat oss sjå di miskunn, og gjev oss di frelse.
הַרְאֵ֣נוּ יְהוָ֣ה חַסְדֶּ֑ךָ וְ֝יֶשְׁעֲךָ֗ תִּתֶּן־לָֽנוּ׃ ‬
Eg vil høyra kva Gud Herren talar, for han talar fred til folket sitt og til sine trugne – men lat dei ikkje venda attende til dårskap.
אֶשְׁמְעָ֗ה מַה־יְדַבֵּר֮ הָאֵ֢ל ׀ יְה֫וָ֥ה כִּ֤י ׀ יְדַבֵּ֬ר שָׁל֗וֹם אֶל־עַמּ֥וֹ וְאֶל־חֲסִידָ֑יו וְֽאַל־יָשׁ֥וּבוּ לְכִסְלָֽה׃ ‬
Sanneleg, frelsa hans er nær for dei som fryktar han, så herlegdomen kan bu i landet vårt.
אַ֤ךְ ׀ קָר֣וֹב לִירֵאָ֣יו יִשְׁע֑וֹ לִשְׁכֹּ֖ן כָּב֣וֹד בְּאַרְצֵֽנוּ׃ ‬
Miskunn og sanning møtest, rettferd og fred kyssar kvarandre.
חֶֽסֶד־וֶאֱמֶ֥ת נִפְגָּ֑שׁוּ צֶ֖דֶק וְשָׁל֣וֹם נָשָֽׁקוּ׃ ‬
Sanning spirer fram frå jorda, og rettferd ser ned frå himmelen.
אֱ֭מֶת מֵאֶ֣רֶץ תִּצְמָ֑ח וְ֝צֶ֗דֶק מִשָּׁמַ֥יִם נִשְׁקָֽף׃ ‬
Ja, Herren skal gje det som godt er, og landet vårt skal gje si grøde.
גַּם־יְ֭הוָה יִתֵּ֣ן הַטּ֑וֹב וְ֝אַרְצֵ֗נוּ תִּתֵּ֥ן יְבוּלָֽהּ׃ ‬
Rettferd går føre han og legg ein veg for stega hans.
צֶ֭דֶק לְפָנָ֣יו יְהַלֵּ֑ךְ וְיָשֵׂ֖ם לְדֶ֣רֶךְ פְּעָמָֽיו׃ ‬