Hiskia

Reformatorkongen

Òg kjend som: Hiskias, Ezekias, Hizkia

Det delte kongeriketKongeca. 739-687 f.Kr.

Hiskia var en av Judas mest gudfryktige konger. Han gjennomførte omfattende religiøse reformer, gjenåpnet tempelet og feiret påske for første gang på lenge. Da assyrerkongen Sankerib beleiret Jerusalem, stolte Hiskia på Gud, og en engel slo assyrerhæren. Gud ga ham også 15 ekstra leveår da han ble dødssyk.

Familie

Nøkkelhendingar

Tempelreformen

Hiskia gjenåpnet og renset tempelet som hans far Akas hadde stengt.

3I den fyrste månaden i det fyrste året han var konge, opna han dørene til Herrens hus og sette dei i stand.
ה֣וּא בַשָּׁנָה֩ הָרִאשׁוֹנָ֨ה לְמָלְכ֜וֹ בַּחֹ֣דֶשׁ הָרִאשׁ֗וֹן פָּתַ֛ח אֶת־דַּלְת֥וֹת בֵּית־יְהוָ֖ה וַֽיְחַזְּקֵֽם׃ ‬
5Han sa til dei: «Høyr på meg, de levittar! Helga dykk no og helga huset til Herren, dykkar fedregud, og ber det ureine ut frå heilagdomen!
וַיֹּ֥אמֶר לָהֶ֖ם שְׁמָע֣וּנִי הַלְוִיִּ֑ם עַתָּ֣ה הִֽתְקַדְּשׁ֗וּ וְקַדְּשׁוּ֙ אֶת־בֵּ֤ית יְהוָה֙ אֱלֹהֵ֣י אֲבֹתֵיכֶ֔ם וְהוֹצִ֥יאוּ אֶת־הַנִּדָּ֖ה מִן־הַקֹּֽדֶשׁ׃ ‬
10No har eg i hjartet mitt sett meg føre å gjera ei pakt med Herren, Israels Gud, så hans brennande vreide kan venda seg frå oss.
עַתָּה֙ עִם־לְבָבִ֔י לִכְר֣וֹת בְּרִ֔ית לַיהוָ֖ה אֱלֹהֵ֣י יִשְׂרָאֵ֑ל וְיָשֹׁ֥ב מִמֶּ֖נּוּ חֲר֥וֹן אַפּֽוֹ׃ ‬
11Sønene mine, ver ikkje likesæle no, for Herren har valt dykk ut til å stå framfor han og tena han, og til å vera hans tenarar og brenna røykjelse.»
בָּנַ֕י עַתָּ֖ה אַל־תִּשָּׁל֑וּ כִּֽי־בָכֶ֞ם בָּחַ֣ר יְהוָ֗ה לַעֲמֹ֤ד לְפָנָיו֙ לְשָׁ֣רְת֔וֹ וְלִהְי֥וֹת ל֖וֹ מְשָׁרְתִ֥ים וּמַקְטִרִֽים׃ ס ‬
35Det var òg ei mengd med brennoffer, i tillegg til feittet frå fredsoffer og drikkoffera som høyrde til brennoffera. Slik vart tenesta i Herrens hus gjenoppretta.
וְגַם־עֹלָ֨ה לָרֹ֜ב בְּחֶלְבֵ֧י הַשְּׁלָמִ֛ים וּבַנְּסָכִ֖ים לָעֹלָ֑ה וַתִּכּ֖וֹן עֲבוֹדַ֥ת בֵּית־יְהוָֽה׃ ‬
36Hiskia og heile folket gledde seg over det Gud hadde gjort i stand for folket, for det hadde skjedd så brått.
וַיִּשְׂמַ֤ח יְחִזְקִיָּ֙הוּ֙ וְכָל־הָעָ֔ם עַ֛ל הַהֵכִ֥ין הָאֱלֹהִ֖ים לָעָ֑ם כִּ֥י בְּפִתְאֹ֖ם הָיָ֥ה הַדָּבָֽר׃ פ ‬

Den store påskefeiringen

Hiskia inviterte hele Israel til påskefeiring i Jerusalem - den største siden Salomos tid.

1Hiskia sende bod til heile Israel og Juda, og han skreiv òg brev til Efraim og Manasse, og bad dei koma til Herrens hus i Jerusalem for å halda påske for Herren, Israels Gud.
וַיִּשְׁלַ֨ח יְחִזְקִיָּ֜הוּ עַל־כָּל־יִשְׂרָאֵ֣ל וִֽיהוּדָ֗ה וְגַֽם־אִגְּרוֹת֙ כָּתַב֙ עַל־אֶפְרַ֣יִם וּמְנַשֶּׁ֔ה לָב֥וֹא לְבֵית־יְהוָ֖ה בִּֽירוּשָׁלָ֑͏ִם לַעֲשׂ֣וֹת פֶּ֔סַח לַיהוָ֖ה אֱלֹהֵ֥י יִשְׂרָאֵֽל׃ ‬
5Så vedtok dei å senda ut ei kunngjering i heile Israel, frå Be'er-Sjeba til Dan, at folket skulle koma og halda påske for Herren, Israels Gud, i Jerusalem. For det var lenge sidan dei hadde halde han slik det var føreskreve.
וַיַּֽעֲמִ֣ידוּ דָבָ֗ר לְהַעֲבִ֨יר ק֤וֹל בְּכָל־יִשְׂרָאֵל֙ מִבְּאֵֽר־שֶׁ֣בַע וְעַד־דָּ֔ן לָב֞וֹא לַעֲשׂ֥וֹת פֶּ֛סַח לַיהוָ֥ה אֱלֹהֵֽי־יִשְׂרָאֵ֖ל בִּירוּשָׁלָ֑͏ִם כִּ֣י לֹ֥א לָרֹ֛ב עָשׂ֖וּ כַּכָּתֽוּב׃ ‬
21Israelittane som var til stades i Jerusalem, heldt høgtida med usyra brød i sju dagar med stor glede. Levittane og prestane lova Herren dag for dag med kraftfulle instrument for Herren.
וַיַּעֲשׂ֣וּ בְנֵֽי־יִ֠שְׂרָאֵל הַנִּמְצְאִ֨ים בִּירוּשָׁלִַ֜ם אֶת־חַ֧ג הַמַּצּ֛וֹת שִׁבְעַ֥ת יָמִ֖ים בְּשִׂמְחָ֣ה גְדוֹלָ֑ה וּֽמְהַלְלִ֣ים לַ֠יהוָה י֣וֹם ׀ בְּי֞וֹם הַלְוִיִּ֧ם וְהַכֹּהֲנִ֛ים בִּכְלֵי־עֹ֖ז לַיהוָֽה׃ ס ‬
26Det var stor glede i Jerusalem, for sidan dagane til Salomo, son til David, Israels konge, hadde det ikkje hendt noko slikt i Jerusalem.
וַתְּהִ֥י שִׂמְחָֽה־גְדוֹלָ֖ה בִּֽירוּשָׁלָ֑͏ִם כִּ֠י מִימֵ֞י שְׁלֹמֹ֤ה בֶן־דָּוִיד֙ מֶ֣לֶךְ יִשְׂרָאֵ֔ל לֹ֥א כָזֹ֖את בִּירוּשָׁלָֽ͏ִם׃ ס ‬

Sankeribs beleiring

Da Assyria truet Jerusalem, ba Hiskia til Gud, og en engel slo assyrerhæren.

14Hiskia tok breva frå sendeboda og las dei. Så gjekk han opp til Herrens hus, og Hiskia breidde dei ut framfor Herren.
וַיִּקַּ֨ח חִזְקִיָּ֧הוּ אֶת־הַסְּפָרִ֛ים מִיַּ֥ד הַמַּלְאָכִ֖ים וַיִּקְרָאֵ֑ם וַיַּ֙עַל֙ בֵּ֣ית יְהוָ֔ה וַיִּפְרְשֵׂ֥הוּ חִזְקִיָּ֖הוּ לִפְנֵ֥י יְהוָֽה׃ פ ‬
15Hiskia bad til Herren og sa: «Herre, Israels Gud, du som tronar over kerubane, du åleine er Gud over alle kongerika på jorda. Du har skapt himmelen og jorda.
וַיִּתְפַּלֵּ֨ל חִזְקִיָּ֜הוּ לִפְנֵ֣י יְהוָה֮ וַיֹּאמַר֒ יְהוָ֞ה אֱלֹהֵ֤י יִשְׂרָאֵל֙ יֹשֵׁ֣ב הַכְּרֻבִ֔ים אַתָּה־ה֤וּא הָֽאֱלֹהִים֙ לְבַדְּךָ֔ לְכֹ֖ל מַמְלְכ֣וֹת הָאָ֑רֶץ אַתָּ֣ה עָשִׂ֔יתָ אֶת־הַשָּׁמַ֖יִם וְאֶת־הָאָֽרֶץ׃ ‬
19Men no, Herre vår Gud, frels oss frå hans hand, så alle kongerike på jorda kan kjenna at du, Herre, åleine er Gud.»
וְעַתָּה֙ יְהוָ֣ה אֱלֹהֵ֔ינוּ הוֹשִׁיעֵ֥נוּ נָ֖א מִיָּד֑וֹ וְיֵֽדְעוּ֙ כָּל־מַמְלְכ֣וֹת הָאָ֔רֶץ כִּ֥י אַתָּ֛ה יְהוָ֥ה אֱלֹהִ֖ים לְבַדֶּֽךָ׃ ס ‬
35Den natta gjekk Herrens engel ut og slo i hel hundre og åttifem tusen mann i assyrarleiren. Då folk vakna om morgonen, låg alle der som døde lik.
וַיְהִי֮ בַּלַּ֣יְלָה הַהוּא֒ וַיֵּצֵ֣א ׀ מַלְאַ֣ךְ יְהוָ֗ה וַיַּךְ֙ בְּמַחֲנֵ֣ה אַשּׁ֔וּר מֵאָ֛ה שְׁמוֹנִ֥ים וַחֲמִשָּׁ֖ה אָ֑לֶף וַיַּשְׁכִּ֣ימוּ בַבֹּ֔קֶר וְהִנֵּ֥ה כֻלָּ֖ם פְּגָרִ֥ים מֵתִֽים׃ ‬
36Så braut Sankerib, assyrarkongen, opp og drog bort. Han vende heim og vart buande i Ninive.
וַיִּסַּ֣ע וַיֵּ֔לֶךְ וַיָּ֖שָׁב סַנְחֵרִ֣יב מֶֽלֶךְ־אַשּׁ֑וּר וַיֵּ֖שֶׁב בְּנִֽינְוֵֽה׃ ‬
36Då gjekk Herrens engel ut og slo i hel hundre og åttifem tusen mann i den assyriske leiren. Då folk stod opp om morgonen, sjå, då var alle desse døde kroppar.
וַיֵּצֵ֣א ׀ מַלְאַ֣ךְ יְהוָ֗ה וַיַּכֶּה֙ בְּמַחֲנֵ֣ה אַשּׁ֔וּר מֵאָ֛ה וּשְׁמֹנִ֥ים וַחֲמִשָּׁ֖ה אָ֑לֶף וַיַּשְׁכִּ֣ימוּ בַבֹּ֔קֶר וְהִנֵּ֥ה כֻלָּ֖ם פְּגָרִ֥ים מֵתִֽים׃ ‬

Sykdommen og helbredelsen

Hiskia ble dødssyk, men etter hans bønn ga Gud ham 15 ekstra leveår.

1I dei dagane vart Hiskia sjuk til døden. Profeten Jesaja, son til Amots, kom til han og sa: «Så seier Herren: Gjer alt klart for huset ditt, for du skal døy. Du kjem ikkje til å leva.»
בַּיָּמִ֣ים הָהֵ֔ם חָלָ֥ה חִזְקִיָּ֖הוּ לָמ֑וּת וַיָּבֹ֣א אֵ֠לָיו יְשַׁעְיָ֨הוּ בֶן־אָמ֜וֹץ הַנָּבִ֗יא וַיֹּ֨אמֶר אֵלָ֜יו כֹּֽה־אָמַ֤ר יְהוָה֙ צַ֣ו לְבֵיתֶ֔ךָ כִּ֛י מֵ֥ת אַתָּ֖ה וְלֹ֥א תִֽחְיֶֽה׃ ‬
2Då snudde han andletet mot veggen og bad til Herren:
וַיַּסֵּ֥ב אֶת־פָּנָ֖יו אֶל־הַקִּ֑יר וַיִּ֨תְפַּלֵּ֔ל אֶל־יְהוָ֖ה לֵאמֹֽר׃ ‬
3«Å, Herre, kom i hug at eg har vandra for andletet ditt i truskap og med eit heilt hjarte, og at eg har gjort det som er godt i dine auge.» Og Hiskia gret sårt.
אָנָּ֣ה יְהוָ֗ה זְכָר־נָ֞א אֵ֣ת אֲשֶׁ֧ר הִתְהַלַּ֣כְתִּי לְפָנֶ֗יךָ בֶּֽאֱמֶת֙ וּבְלֵבָ֣ב שָׁלֵ֔ם וְהַטּ֥וֹב בְּעֵינֶ֖יךָ עָשִׂ֑יתִי וַיֵּ֥בְךְּ חִזְקִיָּ֖הוּ בְּכִ֥י גָדֽוֹל׃ ס ‬
5«Gå tilbake og sei til Hiskia, fyrsten over folket mitt: Så seier Herren, Gud til David, far din: Eg har høyrt bøna di og sett tårene dine. Sjå, eg lækjer deg. På den tredje dagen skal du gå opp til Herrens hus.
שׁ֣וּב וְאָמַרְתָּ֞ אֶל־חִזְקִיָּ֣הוּ נְגִיד־עַמִּ֗י כֹּֽה־אָמַ֤ר יְהוָה֙ אֱלֹהֵי֙ דָּוִ֣ד אָבִ֔יךָ שָׁמַ֙עְתִּי֙ אֶת־תְּפִלָּתֶ֔ךָ רָאִ֖יתִי אֶת־דִּמְעָתֶ֑ךָ הִנְנִי֙ רֹ֣פֶא לָ֔ךְ בַּיּוֹם֙ הַשְּׁלִישִׁ֔י תַּעֲלֶ֖ה בֵּ֥ית יְהוָֽה׃ ‬
6Eg vil leggja femten år til levetida di. Eg vil berga deg og denne byen frå handa til kongen i Assyria. Eg vil verna denne byen for mi eiga skuld og for David, tenaren min, si skuld.»
וְהֹסַפְתִּ֣י עַל־יָמֶ֗יךָ חֲמֵ֤שׁ עֶשְׂרֵה֙ שָׁנָ֔ה וּמִכַּ֤ף מֶֽלֶךְ־אַשּׁוּר֙ אַצִּ֣ילְךָ֔ וְאֵ֖ת הָעִ֣יר הַזֹּ֑את וְגַנּוֹתִי֙ עַל־הָעִ֣יר הַזֹּ֔את לְמַֽעֲנִ֔י וּלְמַ֖עַן דָּוִ֥ד עַבְדִּֽי׃ ‬
1På den tida vart Hiskia dødssjuk. Profeten Jesaja, son til Amots, kom til han og sa: «Så seier Herren: Gjer testamentet ditt i stand, for du skal døy. Du kjem ikkje til å leva.»
בַּיָּמִ֣ים הָהֵ֔ם חָלָ֥ה חִזְקִיָּ֖הוּ לָמ֑וּת וַיָּב֣וֹא אֵ֠לָיו יְשַׁעְיָ֨הוּ בֶן־אָמ֜וֹץ הַנָּבִ֗יא וַיֹּ֨אמֶר אֵלָ֜יו כֹּֽה־אָמַ֤ר יְהוָה֙ צַ֣ו לְבֵיתֶ֔ךָ כִּ֛י מֵ֥ת אַתָּ֖ה וְלֹ֥א תִֽחְיֶֽה׃ ‬
5«Gå og sei til Hiskia: Så seier Herren, Gud til David, far din: Eg har høyrt bøna di og sett tårene dine. Sjå, eg vil leggja femten år til levetida di.
הָל֞וֹךְ וְאָמַרְתָּ֣ אֶל־חִזְקִיָּ֗הוּ כֹּֽה־אָמַ֤ר יְהוָה֙ אֱלֹהֵי֙ דָּוִ֣ד אָבִ֔יךָ שָׁמַ֙עְתִּי֙ אֶת־תְּפִלָּתֶ֔ךָ רָאִ֖יתִי אֶת־דִּמְעָתֶ֑ךָ הִנְנִי֙ יוֹסִ֣ף עַל־יָמֶ֔יךָ חֲמֵ֥שׁ עֶשְׂרֵ֖ה שָׁנָֽה׃ ‬

Nemnd i Bibelen (94)