JosvaKapittel 15

Loddet fall for Juda-stammen etter ættene deira, mot grensa til Edom, til Sin-øydemarka i sør, heilt til den sørlege enden.
וַיְהִ֣י הַגּוֹרָ֗ל לְמַטֵּ֛ה בְּנֵ֥י יְהוּדָ֖ה לְמִשְׁפְּחֹתָ֑ם אֶל־גְּב֨וּל אֱד֧וֹם מִדְבַּר־צִ֛ן נֶ֖גְבָּה מִקְצֵ֥ה תֵימָֽן׃ ‬
Sørgrensa deira gjekk frå enden av Saltsjøen, frå bukta som vender mot sør.
וַיְהִ֤י לָהֶם֙ גְּב֣וּל נֶ֔גֶב מִקְצֵ֖ה יָ֣ם הַמֶּ֑לַח מִן־הַלָּשֹׁ֖ן הַפֹּנֶ֥ה נֶֽגְבָּה׃ ‬
Ho gjekk ut sørover mot Akrabbim-skaret, gjekk vidare til Sin, og opp sørfrå mot Kadesj-Barnea. Så gjekk ho forbi Hesron, opp til Addar og svinga mot Karka.
וְ֠יָצָא אֶל־מִנֶּ֜גֶב לְמַעֲלֵ֤ה עַקְרַבִּים֙ וְעָ֣בַר צִ֔נָה וְעָלָ֥ה מִנֶּ֖גֶב לְקָדֵ֣שׁ בַּרְנֵ֑עַ וְעָבַ֤ר חֶצְרוֹן֙ וְעָלָ֣ה אַדָּ֔רָה וְנָסַ֖ב הַקַּרְקָּֽעָה׃ ‬
Ho gjekk vidare til Asmon og ut til Egyptarbekken, og grensa enda ved havet. Dette skal vera sørgrensa dykkar.
וְעָבַ֣ר עַצְמ֗וֹנָה וְיָצָא֙ נַ֣חַל מִצְרַ֔יִם *והיה **וְהָי֛וּ תֹּצְא֥וֹת הַגְּב֖וּל יָ֑מָּה זֶה־יִהְיֶ֥ה לָכֶ֖ם גְּב֥וּל נֶֽגֶב׃ ‬
Austgrensa var Saltsjøen heilt til Jordan-munningen. Nordgrensa gjekk frå sjøbukta ved Jordan-munningen.
וּגְב֥וּל קֵ֙דְמָה֙ יָ֣ם הַמֶּ֔לַח עַד־קְצֵ֖ה הַיַּרְדֵּ֑ן וּגְב֞וּל לִפְאַ֤ת צָפ֙וֹנָה֙ מִלְּשׁ֣וֹן הַיָּ֔ם מִקְצֵ֖ה הַיַּרְדֵּֽן׃ ‬
Grensa gjekk opp til Bet-Hogla og forbi nordsida av Bet-Araba. Så gjekk grensa opp til Bohan-steinen, son til Ruben.
וְעָלָ֤ה הַגְּבוּל֙ בֵּ֣ית חָגְלָ֔ה וְעָבַ֕ר מִצְּפ֖וֹן לְבֵ֣ית הָעֲרָבָ֑ה וְעָלָ֣ה הַגְּב֔וּל אֶ֥בֶן בֹּ֖הַן בֶּן־רְאוּבֵֽן׃ ‬
Grensa gjekk opp til Debir frå Akor-dalen, og svinga nordover mot Gilgal, som ligg midt imot Adummim-skaret sør for dalen. Så gjekk grensa vidare til vatnet ved En-Sjemesj og enda ved En-Rogel.
וְעָלָ֨ה הַגְּב֥וּל ׀ דְּבִרָה֮ מֵעֵ֣מֶק עָכוֹר֒ וְצָפ֜וֹנָה פֹּנֶ֣ה אֶל־הַגִּלְגָּ֗ל אֲשֶׁר־נֹ֙כַח֙ לְמַעֲלֵ֣ה אֲדֻמִּ֔ים אֲשֶׁ֥ר מִנֶּ֖גֶב לַנָּ֑חַל וְעָבַ֤ר הַגְּבוּל֙ אֶל־מֵי־עֵ֣ין שֶׁ֔מֶשׁ וְהָי֥וּ תֹצְאֹתָ֖יו אֶל־עֵ֥ין רֹגֵֽל׃ ‬
Grensa gjekk opp gjennom Hinnom-dalen til sørsida av Jebus-høgda – det er Jerusalem. Så gjekk grensa opp til toppen av fjellet som ligg vest for Hinnom-dalen, ved nordenden av Refaim-dalen.
וְעָלָ֨ה הַגְּב֜וּל גֵּ֣י בֶן־הִנֹּ֗ם אֶל־כֶּ֤תֶף הַיְבוּסִי֙ מִנֶּ֔גֶב הִ֖יא יְרֽוּשָׁלָ֑͏ִם וְעָלָ֨ה הַגְּב֜וּל אֶל־רֹ֣אשׁ הָהָ֗ר אֲ֠שֶׁר עַל־פְּנֵ֤י גֵֽי־הִנֹּם֙ יָ֔מָּה אֲשֶׁ֛ר בִּקְצֵ֥ה עֵֽמֶק־רְפָאִ֖ים צָפֹֽנָה׃ ‬
Frå denne fjelltoppen bøygde grensa mot Neftoah-kjelda og gjekk ut til byane på Efron-fjellet. Så bøygde grensa mot Baala – det er Kirjat-Jearim.
וְתָאַ֨ר הַגְּב֜וּל מֵרֹ֣אשׁ הָהָ֗ר אֶל־מַעְיַן֙ מֵ֣י נֶפְתּ֔וֹחַ וְיָצָ֖א אֶל־עָרֵ֣י הַר־עֶפְר֑וֹן וְתָאַ֤ר הַגְּבוּל֙ בַּעֲלָ֔ה הִ֖יא קִרְיַ֥ת יְעָרִֽים׃ ‬
Frå Baala svinga grensa vestover mot Se'ir-fjellet, gjekk vidare til nordsida av Jearim-fjellet – det er Kesalon – gjekk ned til Bet-Sjemesj og vidare til Timna.
וְנָסַב֩ הַגְּב֨וּל מִבַּעֲלָ֥ה‪[t]‬ יָ֙מָּה֙ אֶל־הַ֣ר שֵׂעִ֔יר וְעָבַ֕ר אֶל־כֶּ֧תֶף הַר־יְעָרִ֛ים מִצָּפ֖וֹנָה הִ֣יא כְסָל֑וֹן וְיָרַ֥ד בֵּֽית־שֶׁ֖מֶשׁ וְעָבַ֥ר תִּמְנָֽה׃ ‬
Så gjekk grensa ut til nordsida av Ekron, bøygde mot Sjikron, gjekk over Ba'ala-fjellet og ut til Jabne'el. Grensa enda ved havet.
וְיָצָ֨א הַגְּב֜וּל אֶל־כֶּ֣תֶף עֶקְרוֹן֮ צָפוֹנָה֒ וְתָאַ֤ר הַגְּבוּל֙ שִׁכְּר֔וֹנָה וְעָבַ֥ר הַר־הַֽבַּעֲלָ֖ה וְיָצָ֣א יַבְנְאֵ֑ל וְהָי֛וּ תֹּצְא֥וֹת הַגְּב֖וּל יָֽמָּה׃ ‬
Vestgrensa var Storhavet med kysten. Dette var grensa rundt Juda-stammen etter ættene deira.
וּגְב֣וּל יָ֔ם הַיָּ֥מָּה הַגָּד֖וֹל וּגְב֑וּל זֶ֠ה גְּב֧וּל בְּנֵֽי־יְהוּדָ֛ה סָבִ֖יב לְמִשְׁפְּחֹתָֽם׃ ‬
Kaleb, son til Jefunne, fekk ein del midt i Juda-området, slik Herren hadde sagt til Josva. Han fekk Kirjat-Arba – det er Hebron. Arba var far til Anak.
וּלְכָלֵ֣ב בֶּן־יְפֻנֶּ֗ה נָ֤תַן חֵ֙לֶק֙ בְּת֣וֹךְ בְּנֵֽי־יְהוּדָ֔ה אֶל־פִּ֥י יְהוָ֖ה לִֽיהוֹשֻׁ֑עַ אֶת־קִרְיַ֥ת אַרְבַּ֛ע אֲבִ֥י הָעֲנָ֖ק הִ֥יא חֶבְרֽוֹן׃ ‬
Kaleb dreiv bort dei tre Anak-sønene: Sjesjai, Ahiman og Talmai, etterkomarar av Anak.
וַיֹּ֤רֶשׁ מִשָּׁם֙ כָּלֵ֔ב אֶת־שְׁלוֹשָׁ֖ה בְּנֵ֣י הָעֲנָ֑ק אֶת־שֵׁשַׁ֤י וְאֶת־אֲחִימַן֙ וְאֶת־תַּלְמַ֔י יְלִידֵ֖י הָעֲנָֽק׃ ‬
Derifrå drog han opp mot innbyggjarane i Debir. Debir heitte før Kirjat-Sefer.
וַיַּ֣עַל מִשָּׁ֔ם אֶל־יֹשְׁבֵ֖י דְּבִ֑ר וְשֵׁם־דְּבִ֥ר לְפָנִ֖ים קִרְיַת־סֵֽפֶר׃ ‬
Kaleb sa: «Den som slår Kirjat-Sefer og tek byen, han gjev eg Aksa, dotter mi, til kone.»
וַיֹּ֣אמֶר כָּלֵ֔ב אֲשֶׁר־יַכֶּ֥ה אֶת־קִרְיַת־סֵ֖פֶר וּלְכָדָ֑הּ וְנָתַ֥תִּי ל֛וֹ אֶת־עַכְסָ֥ה בִתִּ֖י לְאִשָּֽׁה׃ ‬
Otniel, son til Kenas, bror til Kaleb, tok byen, og Kaleb gav han Aksa, dotter si, til kone.
וַֽיִּלְכְּדָ֛הּ עָתְנִיאֵ֥ל בֶּן־קְנַ֖ז אֲחִ֣י כָלֵ֑ב וַיִּתֶּן־ל֛וֹ אֶת־עַכְסָ֥ה בִתּ֖וֹ לְאִשָּֽׁה׃ ‬
Då ho kom dit, overtala ho han til å be far hennar om eit jordstykke. Ho steig ned frå eselet, og Kaleb sa til henne: «Kva er det du vil?»
וַיְהִ֣י בְּבוֹאָ֗הּ וַתְּסִיתֵ֙הוּ֙ לִשְׁא֤וֹל מֵֽאֵת־אָבִ֙יהָ֙ שָׂדֶ֔ה וַתִּצְנַ֖ח מֵעַ֣ל הַחֲמ֑וֹר וַיֹּֽאמֶר־לָ֥הּ כָּלֵ֖ב מַה־לָּֽךְ׃ ‬
Ho sa: «Gjev meg ei gåve! Du har gjeve meg Negev-landet, så gjev meg òg vasskjelder.» Og han gav henne dei øvre kjeldene og dei nedre kjeldene.
וַתֹּ֜אמֶר תְּנָה־לִּ֣י בְרָכָ֗ה כִּ֣י אֶ֤רֶץ הַנֶּ֙גֶב֙ נְתַתָּ֔נִי וְנָתַתָּ֥ה לִ֖י גֻּלֹּ֣ת מָ֑יִם וַיִּתֶּן־לָ֗הּ אֵ֚ת גֻּלֹּ֣ת עִלִּיּ֔וֹת וְאֵ֖ת גֻּלֹּ֥ת תַּחְתִּיּֽוֹת׃ פ ‬
Dette er arveluten til Juda-stammen etter ættene deira.
זֹ֗את נַחֲלַ֛ת מַטֵּ֥ה בְנֵי־יְהוּדָ֖ה לְמִשְׁפְּחֹתָֽם׃ ‬
Byane som låg lengst borte for Juda-stammen, mot grensa til Edom i sør, var: Kabse'el, Eder og Jagur,
וַיִּֽהְי֣וּ הֶעָרִ֗ים מִקְצֵה֙ לְמַטֵּ֣ה בְנֵֽי־יְהוּדָ֔ה אֶל־גְּב֥וּל אֱד֖וֹם בַּנֶּ֑גְבָּה קַבְצְאֵ֥ל וְעֵ֖דֶר וְיָגֽוּר׃ ‬
Kina, Dimona og Adada,
וְקִינָ֥ה וְדִֽימוֹנָ֖ה וְעַדְעָדָֽה׃ ‬
Sif, Telem og Bealot,
זִ֥יף וָטֶ֖לֶם וּבְעָלֽוֹת׃ ‬
Hasor-Hadatta og Kerijot-Hesron – det er Hasor –
וְחָצ֤וֹר ׀ חֲדַתָּה֙ וּקְרִיּ֔וֹת חֶצְר֖וֹן הִ֥יא חָצֽוֹר׃ ‬
Amam, Sjema og Molada,
אֲמָ֥ם וּשְׁמַ֖ע וּמוֹלָדָֽה׃ ‬
Hasar-Gadda, Hesjmon og Bet-Pelet,
וַחֲצַ֥ר גַּדָּ֛ה וְחֶשְׁמ֖וֹן וּבֵ֥ית פָּֽלֶט׃ ‬
Hasar-Sjual, Be'er-Sjeba og Bizjotja,
וַחֲצַ֥ר שׁוּעָ֛ל וּבְאֵ֥ר שֶׁ֖בַע וּבִזְיוֹתְיָֽה׃ ‬
Baala, Ijjim og Esem,
בַּעֲלָ֥ה וְעִיִּ֖ים וָעָֽצֶם׃ ‬
Siklag, Madmanna og Sansanna,
וְצִֽקְלַ֥ג וּמַדְמַנָּ֖ה וְסַנְסַנָּֽה׃ ‬
Lebaot, Sjilhim, Ajin og Rimmon – i alt tjueni byar med landsbyane som høyrde til.
וּלְבָא֥וֹת וְשִׁלְחִ֖ים וְעַ֣יִן וְרִמּ֑וֹן כָּל־עָרִ֛ים עֶשְׂרִ֥ים וָתֵ֖שַׁע וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ס ‬
I låglandet: Esjtaol, Sora og Asjna,
בַּשְּׁפֵלָ֑ה אֶשְׁתָּא֥וֹל וְצָרְעָ֖ה וְאַשְׁנָֽה׃ ‬
Sja'arajim, Aditajim, Gedera og Gederotajim – fjorten byar med landsbyane som høyrde til.
וְשַׁעֲרַ֙יִם֙ וַעֲדִיתַ֔יִם וְהַגְּדֵרָ֖ה וּגְדֵרֹתָ֑יִם עָרִ֥ים אַרְבַּֽע־עֶשְׂרֵ֖ה וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Senan, Hadasja og Migdal-Gad,
צְנָ֥ן וַחֲדָשָׁ֖ה וּמִגְדַּל־גָּֽד׃ ‬
Dilan, Mispe og Jokte'el,
וְדִלְעָ֥ן וְהַמִּצְפֶּ֖ה וְיָקְתְאֵֽל׃ ‬
Kabbon, Lahmas og Kitlisj,
וְכַבּ֥וֹן וְלַחְמָ֖ס וְכִתְלִֽישׁ׃ ‬
Gederot, Bet-Dagon, Naama og Makkeda – seksten byar med landsbyane som høyrde til.
וּגְדֵר֕וֹת בֵּית־דָּג֥וֹן וְנַעֲמָ֖ה וּמַקֵּדָ֑ה עָרִ֥ים שֵׁשׁ־עֶשְׂרֵ֖ה וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ס ‬
Jiftah, Asjna og Nesib,
וְיִפְתָּ֥ח וְאַשְׁנָ֖ה וּנְצִֽיב׃ ‬
Ke'ila, Aksib og Maresja – ni byar med landsbyane som høyrde til.
וּקְעִילָ֥ה וְאַכְזִ֖יב וּמָֽרֵאשָׁ֑ה עָרִ֥ים תֵּ֖שַׁע וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
og frå Ekron til havet alt som låg innåt Asjdod, med landsbyane som høyrde til.
מֵעֶקְר֖וֹן וָיָ֑מָּה כֹּ֛ל אֲשֶׁר־עַל־יַ֥ד אַשְׁדּ֖וֹד וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Asjdod med småbyane og landsbyane som høyrde til, Gaza med småbyane og landsbyane som høyrde til, heilt til Egyptarbekken og Storhavet med kysten.
אַשְׁדּ֞וֹד בְּנוֹתֶ֣יהָ וַחֲצֵרֶ֗יהָ עַזָּ֥ה בְּנוֹתֶ֥יהָ וַחֲצֵרֶ֖יהָ עַד־נַ֣חַל מִצְרָ֑יִם וְהַיָּ֥ם *הגבול **הַגָּד֖וֹל וּגְבֽוּל׃ ס ‬
Danna og Kirjat-Sanna – det er Debir –
וְדַנָּ֥ה וְקִרְיַת־סַנָּ֖ה הִ֥יא דְבִֽר׃ ‬
Anab, Esjtemo og Anim,
וַעֲנָ֥ב וְאֶשְׁתְּמֹ֖ה וְעָנִֽים׃ ‬
Gosjen, Holon og Gilo – elleve byar med landsbyane som høyrde til.
וְגֹ֥שֶׁן וְחֹלֹ֖ן וְגִלֹ֑ה עָרִ֥ים אַֽחַת־עֶשְׂרֵ֖ה וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Arab, Ruma og Esjan,
אֲרַ֥ב וְרוּמָ֖ה וְאֶשְׁעָֽן׃ ‬
Humta og Kirjat-Arba – det er Hebron – og Sior – ni byar med landsbyane som høyrde til.
וְחֻמְטָ֗ה וְקִרְיַ֥ת אַרְבַּ֛ע הִ֥יא חֶבְר֖וֹן וְצִיעֹ֑ר עָרִ֥ים תֵּ֖שַׁע וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ס ‬
Maon, Karmel, Sif og Jutta,
מָע֥וֹן ׀ כַּרְמֶ֖ל וָזִ֥יף וְיוּטָּֽה׃ ‬
Kajin, Gibea og Timna – ti byar med landsbyane som høyrde til.
הַקַּ֖יִן גִּבְעָ֣ה וְתִמְנָ֑ה עָרִ֥ים עֶ֖שֶׂר וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Halhul, Bet-Sur og Gedor,
חַלְח֥וּל בֵּֽית־צ֖וּר וּגְדֽוֹר׃ ‬
Maarat, Bet-Anot og Eltekon – seks byar med landsbyane som høyrde til.
וּמַעֲרָ֥ת וּבֵית־עֲנ֖וֹת וְאֶלְתְּקֹ֑ן עָרִ֥ים שֵׁ֖שׁ וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Kirjat-Baal – det er Kirjat-Jearim – og Rabba – to byar med landsbyane som høyrde til.
קִרְיַת־בַּ֗עַל הִ֛יא קִרְיַ֥ת יְעָרִ֖ים וְהָֽרַבָּ֑ה עָרִ֥ים שְׁתַּ֖יִם וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ס ‬
I øydemarka: Bet-Araba, Middin og Sekaka,
בַּמִּדְבָּ֑ר בֵּ֚ית הָעֲרָבָ֔ה מִדִּ֖ין וּסְכָכָֽה׃ ‬
Nibsjan, Ir-Melah og En-Gedi – seks byar med landsbyane som høyrde til.
וְהַנִּבְשָׁ֥ן וְעִיר־הַמֶּ֖לַח וְעֵ֣ין גֶּ֑דִי עָרִ֥ים שֵׁ֖שׁ וְחַצְרֵיהֶֽן׃ ‬
Men jebusittane som budde i Jerusalem, greidde ikkje Juda-folket å driva bort. Så jebusittane bur saman med Juda-folket i Jerusalem den dag i dag.
וְאֶת־הַיְבוּסִי֙ יוֹשְׁבֵ֣י יְרֽוּשָׁלִַ֔ם לֹֽא־*יוכלו **יָכְל֥וּ בְנֵֽי־יְהוּדָ֖ה לְהֽוֹרִישָׁ֑ם וַיֵּ֨שֶׁב הַיְבוּסִ֜י אֶת־בְּנֵ֤י יְהוּדָה֙ בִּיר֣וּשָׁלִַ֔ם עַ֖ד הַיּ֥וֹם הַזֶּֽה׃ פ ‬